chichousewife

Just nu rullar Plastikdrömmar på tv där två tonåringar vill plastikoperera sig. Jag själv har varit i samma situation som dem men jag förminskade mina bröst. Det var något jag gick runt och tänkte på i ett- två års tid men det var inte så mycket att fundera på utan jag hade redan bestämt mig, det var en självklarhet eftersom syrran min hade genomgått samma operation och mamma hade inga problem med det eftersom hon visste vad jag hade för problem. Jag vet precis hur det känns att vilja förändra någott på sin kropp och sedan få det gjort. Ändra något som kommer få en att må bättre, känna sig snyggare och bekvämare med sig själv.
I september 2008 rullade jag in i operationssalen och opererades av en snygging, som ni har sett på  Sjukhuset   förresten, och resultatet blev fantastiskt och jag ångrar mig inte ett dugg. Det här är ju något som trots allt har förändrat mitt liv, mer eller mindre och det går inte en dag utan att jag tänker på det. Och jag har inga problem med dem som vill operera sig för att må bättre, bara det inte går till överdrift!

24 september är en dag att minnas. Samma dag som jag opererades, två månader tills min pappa fyller år och tre månader till julafton.